Anna lena lundgren läkare
Nu verkar det bli restriktioner, säger Anna-Lena Lundgren. Men anställda bör ha mycket inflytande på sina nya scheman. Monica Johansson lovar från början biomedicinska analytiker, nu produktionschef för medicin och geriatrik. Hon leder grupparbetstiden på Ernskeldsviks sjukhus tillsammans med sjuksköterskan och avdelningschefen Maria Lojdström. Deras uppdrag är att se till att sjukhuset anpassar sitt arbete till den nya lagen.
I v Xxsternorrland genomförde Landstinget centralt, i dialog med arbetsgivarorganisationen, kommuner och landsting, en tolkning av vad lagen innebär. Sedan dess har riktlinjerna skickats till chefer, fackliga representanter och tilldelats projekt-och arbetsgrupper. Riktlinjerna säger att ingenting ska stängas, kostnaden bör inte öka och anställda ska ha så mycket inflytande på deras schema som möjligt.
Bland de anställda är det å andra sidan till och med många som undrar vad den nya lagen kommer att betyda för dem. Kjell Isaksson, förtroendevald i Vårdförbundet, säger att han alltid var informerad om hur arbetet gick till. En omfattande undersökning gjordes om hur den nya lagen påverkar sjukhusverksamheten utifrån egna riktlinjer. Arbetstidsgruppen tittade också på hur IT-stödet kan kontrollera att arbetstidskraven uppfylls.
Alla avdelningar har fått i uppdrag att lämna förslag på de nya personalbaserade scheman som finns idag för att bedöma effekterna. Den största effekten blir mycket arbete, säger Monica Johansson. Fler läkare kommer att behövas för att stödja dagens operationer, eftersom fler måste arbeta på helgerna. Detta innebär fler rapporter och dokumentation, vilket i sin tur innebär att arbetstiden för andra måste ändras.
Men grunden för den nya lagen är att personalen ska ha en bättre möjlighet att återhämta sig. Det pekar Monica Johansson på. Enligt henne gör återinställda anställda ett bättre jobb, till exempel läkare med kortare arbetssessioner. En fråga för mig är arbetstidsmodeller. De delades in i utvecklingsneurologiska diagnoser med potentiellt livslång betydelse, samt utvalda långsiktiga eller övergående somatiska diagnoser som barn fick i barndomen.
Vi ville också specifikt utvärdera resultatet av skådespelet, eftersom allvarlig prematuritet kan påverka både ögonhinnan och hjärnans visuella vägar. När visuell visuell känsla försämras observeras svårigheter att tolka de upplevda svårigheterna som övervägs, vilket var vanligt vid 6,5 års uppföljning av barn i en expressstudie [8].
Den lilla studien godkändes av Etikprövningsnämnden. Överlevnadsresultat det totala antalet barn som bodde med barn med graviditetsåldern var 22 veckor, inklusive 2 barn födda efter 21 veckor, varav 98 överlevde för urladdning och med graviditetsåldern 23 veckor, varav överlevde. Totalt inkluderades barn i studien. Neonatal morbiditet hos neonatala diagnoser presenteras i Tabell 2.
Att arbeta två helger av fem kanske inte längre kommer att räcka för Anna-Lena Lundgren, sjuksköterska på en ortopedavdelning på Örnsköldsviks sjukhus.
Av dessa barn hade 90 procent en öppen artärkanal och 50 procent för den. I majoriteten hade 86 procent bronkodilatordysplasi och 18 procent ihållande lunghypertension. En femtedel av barnen, 21 procent, led av nekrotisk enterokolit och 14 procent genomgick operation för detta. Rop upptäcktes hos 92 procent av barnen och 43 procent behandlades för samtal, varav 39 procent mer än en gång [4, 5].
Diagnoserna som uppkommit efter frisläppandet av de valda diagnoserna delades in i utvecklingen av neurologiska och somatiska diagnoser och rapporteras i procent med ICD-koden för varje graviditetsålder i tabell 3. Barn som inte kunde delta i visuell testning och som riktades till syncentret räknades som synskadade.
Vi vill se en blocköverskridande överenskommelse om en rejäl och genomtänkt reform, skriver läkare inom primärvården i ett gemensamt upprop.
Hörselskadorna har definierats som behovet av ett hörapparat. Totalt 96 procent av barnen hade en eller flera utvalda diagnoser, vilket indikerar att de var relevanta för befolkningen. Om språkstörning utesluts hade 65 procent minst en och 50 procent hade två eller flera neurologiska utvecklingsstörningar. Den vanligaste neurologiska utvecklingsdiagnosen var språkstörning 52 procent, och den näst vanligaste var intellektuell funktionsnedsättning 40 procent.
Neuropsykiatriska diagnoser som autism 24 procent och 30 procent var också vanliga. Bland somatiska diagnoser var astma 63 procent den vanligaste konsekvensen av dålig tillväxt vid 39 procent [6]. Drygt en femtedel av barnen var 22 procent synskadade, 3 procent var blinda i båda ögonen och 1,7 procent i ett öga.