Därför bör du dricka vatten vatten är vår viktigaste mat - utan vatten skulle vi inte ha överlevt i flera dagar. Vatten är en viktig ingrediens i blod och celler, det tar bort slaggprodukter från kroppen och hjälper magen att fungera ordentligt. Vid vätskebrist kan vi ha problem med att reglera kroppstemperaturen, och detta kan leda till värmeslag. Hur mycket vatten behöver du?
Vätskebehovet påverkas bland annat av kroppsvikt, hur varmt det är, vad du äter och om du har gjort fysiskt. När du har feber, kräkningar eller diarre, förlorar kroppen mycket vatten, och då behöver du också dricka mer. Den goda nyheten är att även om du någonsin dricker för lite eller för mycket vatten, har det sällan allvarliga konsekvenser.
Hos en frisk person kan kroppen anpassa sig genom att öka eller minska vätske-och urinproduktionen. Kan man dricka för mycket vatten? Då kan det finnas risk för övervakning, vatten för ackumulering i kroppen. I värsta fall kan detta leda till andningssvårigheter och vattenförgiftning. Vattenförgiftning är en allvarlig sjukdom som uppstår när man dricker mer vatten än kroppen kan bli av med.
Även en frisk person kan lida om du dricker mycket vatten på kort tid, speciellt om du bara svettar mycket och därmed förlorar viktiga salter. Därför är tillståndet något vanligare hos dem som just har sprungit ett maraton eller liknande. Vad händer om du inte dricker tillräckligt med vatten? Initialt kompenseras förlusten av vätska av kroppen med hjälp av vätskeavlagringar som finns i celler och vävnader.
När butikerna är uttömda börjar kroppens funktioner försämras. Om ingenting görs för att återställa vätskebalansen kan uttorkning leda till livshotande tillstånd som värmeslag och cirkulationsfel. Barn, äldre och sjuka är mest utsatta för uttorkning. Vanliga tecken på vätskebrist ju värre uttorkning, desto tydligare är symtomen: ökad törst. Minskad urinproduktion. Nyfödda består av cirka 80 procent vatten, och män har vanligtvis mer vatten i kroppen än kvinnor eftersom muskler binder mer vatten än fett.
Vatten finns i hela kroppen. Mestadels inuti celler, men också i vävnader, blod och andra kroppsvätskor. Det har flera viktiga funktioner och spelar en avgörande roll i många biologiska processer. Vatten är ett lösningsmedel som hjälper till att transportera näringsämnen, mineraler och syre till rätt ställen i kroppen. Kroppen använder vatten för att bli av med avfall, till exempel genom urin, som mestadels består av vatten.
Bild: Titel: Matthias Karlström Foto: Stefan Zimmerman. Kroppen är nödvändig för att upprätthålla rätt balans mellan vatten, salt och mineraler i och utanför cellerna, och vatten är en viktig komponent för normalt blodtryck. Det hjälper också till att reglera vår kroppstemperatur.
Om vi blir för heta släpper kroppen svett, som består av vatten och salt. När vattnet avdunstar kyler det blodet i hudens blodkärl. Drick när du är törstig, hur mycket vatten vi behöver få varje dag varierar från person till person, och det påverkas bland annat av ålder, kroppsvikt, hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och omgivningstemperatur. Behovet av vätska varierar mycket.
Till exempel kan en person med stillasittande jobb på ett kallt kontor behöva knappt en liter per dag, medan en fysiskt aktiv person i ett varmt, fuktigt klimat kan behöva tio liter vatten per dag.
Den allmänna riktlinjen är att en frisk vuxen behöver cirka två liter vatten per dag eller milliliter per kilo kroppsvikt. Den innehåller både vätska från vad vi äter, vilket kan vara ungefär en liter per dag och från vad vi dricker. Att känna sig törstig är en indikator på att kroppen behöver vätska och en signal om att du borde dricka mer. När vi blir äldre försämras förmågan att känna sig törstig och reglera kroppstemperaturen ofta av normal svettning.
Därför är äldre människor mer utsatta för värmestress och störningar i vattenbalansen och är mer känsliga, till exempel för värmeböljor. Även barn har mindre förmåga att känna sig törstiga, och det kan vara svårt för små barn att kommunicera att de är törstiga. Håll koll på din kyss, ta reda på om du dricker tillräckligt för att hålla reda på din kyss.
Men om du har mycket mörk urin mitt på dagen kan det vara ett tecken på att du inte har druckit tillräckligt, säger Matthias Karlström.
Risken för uttorkning ökar om du kräks, har diarre eller tar mediciner för vätskor. Detta gäller även dåligt kontrollerad diabetes, vilket leder till höga blodsockernivåer. Kroppen utsöndrar sedan överskott av socker genom urin, vilket drar vätska ut ur kroppen.Risken för vätskebrist ökar också, till exempel i vissa njursjukdomar och insipidus, en ganska sällsynt sjukdom där en ökning av urinen är ett av symtomen.
Om du har för lite vätska är symtomen ganska vanliga först. Du kan uppleva huvudvärk, muntorrhet och känner dig vanligtvis trött och ur fokus. Vätskebrist kompenseras initialt genom att omfördela vatten och salter och använda delar av vattnet som normalt finns i celler. Med svår vätskebrist räcker det inte, och vissa kroppsfunktioner försämras.
Då kan du få en snabb puls, bli förvirrad och förlora medvetandet. Vanligt vatten är tillräckligt bra på en solig sommardag, kall öl kan kännas tilltalande när du är törstig. Men öl, som andra alkoholhaltiga drycker, är inte en optimal törstsläckare. Alkohol hämmar nämligen frisättningen av ett hormon som reglerar urinproduktionen och vattenabsorptionen i kroppen, vilket kan öka urinproduktionen.
Men några timmar senare kysste man volymen öl man drack, plus lite vätska, så totalt skulle det bli en vätskeförlust, säger Matthias Karlström. Koffeinet i kaffe och te gör dig också arg snabbare, men hos människor som dricker det regelbundet är effekten mindre uttalad. Elektrolyter, det vill säga mineraler och salter som natrium, kalium och kalcium, är verkligen nödvändiga för kroppen.
Men på grund av den stora majoriteten av fysisk träning räcker det vanligtvis att dricka vanligt vatten utan tillsatser, säger Matthias Karlström. Kosten vi äter innehåller vanligtvis tillräckligt med salter och mineraler som vi behöver, även om vi svettar mycket. Bara för mer intensiv fysisk aktivitet-längre och eller mer intensiv-kan du behöva ersätta de förlorade elektrolyterna, säger han.
Foto: Raphael skriker foto Ulf Sirborn foto: Ulf Sirborn Life-vattenbrist tenderar att ha friska vuxna med en ganska stor slarvig tolerans när det gäller vatten - vi kan få för mycket eller för lite utan att vara medicinskt medvetna. Men de senaste åren har det rapporterats att det kan vara skadligt för törst ofta eller under lång tid, säger Rafael Krar.