Om du misslyckas med den här uppgiften förstörs hela dagen, oavsett allt du faktiskt lyckades åstadkomma. Du ställer också samma höga krav eller förväntningar på andra omkring dig. Aptit försvinner eller ökar. Vissa människor slutar äta eftersom de inte har tid. Andra äter för mycket och fel diet för att ständigt fylla på energi. Magproblem och viktökning eller viktminskning är ofta naturliga konsekvenser.
Känner du igen några eller kanske alla av de fem varningssignalerna? Läs vidare för att få rätt hjälp och stoppa den närmande utbrändheten i tid. Vad händer när du blir bränd? Du pratar vanligtvis om tre olika steg eller processer när någon brändes ut: 1.
I första etappen är offret extremt känsligt och vanligtvis mycket fullt. Att gå till kylskåpet och göra en kvällsmörgås kan likställas med att klättra på ett berg. Stöd, lugn och ro behövs här. Många har låga värden av kortisol, testosteron och andra hormoner och kan behöva behandling. I det andra steget, fokusera på att få din kropp tillbaka i balans.
Här är fysisk träning, fysioterapi, stresshanteringskurser och avslappningsövningar en viktig hörnsten. Det är också viktigt att prata med människor i samma situation för att inte känna sig ensam och utsatt. Många behöver också psykoterapeutiskt stöd för att hantera interna obalanser. Det tredje steget är att återvända till familje-eller arbetslivet. Här är fokus på att förändra den verklighet som måste återföras till för att förhindra nya katastrofer.
I detta skede behövs praktisk hjälp från socioterapeuter, kuratorer eller personalchefer för att uppnå gynnsamma förhållanden. Hitta en terapeut för stress och utbrändhet här, och vad du kan göra för att återhämta sig från utbrändhet kräver både tid och professionell hjälp. Ofta måste du gå igenom delar av ditt liv och göra aktiva och bättre val som förändrar din situation. KBT är en terapeutisk form som anses vara effektiv, men psykodynamiskt orienterad Terapi och gruppterapi fungerar också för vissa.
Här är fem viktiga vanor som kan skydda dig mot utbrändhet och hjälpa dem som redan har lidit. Det kan till exempel hända att en person som är mer irriterad lätt hamnar i konflikter, drar sig tillbaka, hoppar över raster, gör det svårt att komma ikapp med uppgifter som kräver tanke - och kompenserar ofta för detta genom att ta jobbet hem. Dessa problem i sig betyder inte att någon har trötthetssyndrom, men det finns risk för att det leder till en nödfas.
Därför finns det anledning att överväga hur man ska hantera dessa tillstånd så att de inte blir utmattningssyndrom, säger Maria Osberg, professor emeritus vid Karolinska Institutet. Var uppmärksam på känslan inom SAM, för att upptäcka problem redan i riskstadiet är det viktigt att regelbundet samordna stressnivån på arbetsplatsen, som en del av arbetet med en systematisk arbetsmiljö.
Detta kan till exempel göras med hjälp av olika forskningsbaserade självbedömningsskalor. Arbetsgivaren måste då göra en riskbedömning. Håll regelbundna avstämningar med allt, vilket också är viktigt för att skapa en atmosfär på arbetsplatsen där du kan prata om hur du mår. - I det här läget kan chefsfrågan lätt uppfattas som en anklagelse om att man inte gör sitt jobb ordentligt, säger Marie Osberg.
För att komma runt detta är det bra att ha regelbundna avstämningar med alla på arbetsplatsen. Således är det möjligt att upptäcka behovet av att anpassa arbetet i ett tidigt skede, och ingen känner sig identifierad. Det stöd som en anställd eller kollega kan behöva i riskfasen är ofta mycket solid. Det kan till exempel handla om att hjälpa till med: prioritera uppgifter som sätter gränser utan att hoppa över pauser som lunch eller kaffe - det är också viktigt hur det ser ut i resten av livet.
Kanske kommer du som chef att märka att det här är mer komplicerat och det är nödvändigt att kombinera sjukvården, säger Gunilla Vastensson, läkare och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nödfas-när han inte längre är i riskfasen kan du vila och bli lite bättre... då blir du lite sämre igen. Så det är vad som händer. Men en dag är det inte längre möjligt. Det här är dagen då du inte kan gå ur sängen, glömma hur du arbetar eller inte vet hur du startar en bil.
Du befinner dig i akut trötthetssyndrom, som vanligtvis varar i flera veckor, men ibland längre. Du kan inte gå från noll till hundra. Det är som en receptbelagd recept, och återfall är ganska vanligt. Det som gör att du inte kan arbeta är kognitiva problem. Vi pratar om: problemen med planering och genomförande av åtgärdsproblem i ledningen och utbyte av uppmärksamhetsproblem med arbetsminnet.
Återhämtning sker gradvis, gradvis blir du bättre. Och när du återfår tillräckliga förmågor är det viktigt att gradvis återvända till jobbet, säger forskarna.Eller i värsta fall om du behöver återställa det du missade. Det är som ett recept på återfall, och återfall är ganska vanligt, säger Marie Osberg. För att undvika detta är det viktigt att arbetsgivaren deltar tidigt och att det finns en tydlig plan inför utbildningen, betonar Gunil Vastensson.
Både chefer och kollegor behöver veta vad som tillämpas. Då är det bra att börja arbeta med 25 procent, och helst varannan dag för att få återhämtning mellan träningspassen. Därefter kan graden av arbetstid gradvis ökas, liksom svårighetsgraden av uppgifterna. Introduktionen kan också vara nödvändig om jobbet har förändrats under sjukfrånvaron. - Då är det bara att dra ner på lektionerna eller hålla sig på samma nivå innan man återupptar rehabiliteringen, säger Gunilla Vastensson.
Det är inte bra eftersom du börjar arbeta viktigt att komma ihåg att de utmattade ofta har kognitiva svårigheter även när de återvänder till jobbet.