Hur utvecklar vi vår

Språkförmågan är inte begränsad till ordförråd och grammatik. Det inkluderar också en bredare kommunikativ förmåga att nå och förstå andra. För att lyckas med detta behöver vi lyssningsförmåga, anpassa vårt språk och använda olika språkliga resurser. Den verkliga mottagaren ger språkskivan nyckeln till att förstå varandra. Vi använder språk för att bygga broar, men för att skapa broar måste det finnas någon på andra sidan.

När det finns någon som vill ta emot det vi försöker förmedla finns det en spänning som skapar önskan att uttrycka oss. Värdet av innehåll ger motivation, arbetsmetoden, som är världen här, bygger på det faktum att deltagarna är resurser för varandra. Genom att berätta vad du kan och är intresserad av, och få nyfikna frågor från andra, lusten att uttrycka och riskera språkliga risker.

Men när vi träffade dem var det bra för mig, jag kände mig glad. Det kommer att bli en stärkande upplevelse som kan ge dig en önskan att fortsätta utmana. Tack vare de rika möjligheterna att tala, läsa och skriva ska varje elev kunna utveckla sin kommunikationsförmåga och därmed få förtroende för sina språkliga förmågor i det svenska grundskolans språk, som är det viktigaste verktyget för tänkande, kommunikation och lärande.

Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och mångsidigt språk är viktigt för att kunna förstå och arbeta i ett samhälle där kulturer, åsikter, generationer och språk möts.

I vår podd Hur är läget egentligen?

Undervisningen i ämnet Svenska ska sträva efter att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket. Tack vare utbildningen får eleverna förutsättningar för att utveckla sitt tal-och skriftspråk, så att de är säkra på sina språkkunskaper och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för olika ändamål. Således bör eleverna ges möjlighet att utveckla ett språk för att tänka, kommunicera och lära sig.

Svenska som andraspråk, grundskolans målspråk, är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Forskning tyder på att empati är både medfödd och inlärd.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska sträva efter att eleverna utvecklar kunskaper i och om det svenska språket. Eftersom undervisningen utgår från ett andraspråksperspektiv ska eleverna ges förutsättningar för att utveckla sitt svenska tal och skriftspråk, så att de är trygga i sin språkförmåga och kan och vågar uttrycka sig i olika sammanhang och för olika ändamål.

Därför ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt svenska språk för att kunna tänka, kommunicera och lära. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla olika strategier för att lära sig språk, samt strategier för att stödja sin egen kommunikation. Vid undervisning stimuleras eleverna att utveckla och uttrycka komplexa tankar baserat på deras kunskapsnivå och deras språkliga resurser.

Gymnasieskolans svenska språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Kanske finns det också ett ökat engagemang och nyfikenhet att lära sig och prova nya saker, både individuellt och tillsammans. Vad som händer i förskoleundervisningen beror alltför ofta på vilka lärare som arbetar på förskolan. Enligt Ifoo: s kunskapsöversikt nämns att de enskilda förskollärarnas utbildningsval och kunskaper påverkar förutsättningarna för att barn i förskolan får utveckla sitt språk.

En titt på lärande och undervisning kan också vara avgörande. Faktum är att det inte är nyheter att vi som individer kommer att göra skillnaden mellan gott och ont. Frågan är hur vi går tillväga, Hur får vi en likvärdig förskola för alla barn i en svensk förskola. Hur blir vi alla medvetna lärare som tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för alla barn att öka sina språkkunskaper och förmågor.

Kunskap och medvetenhet är två begrepp som återkommer i kunskapsöversynen. Kunskap är viktigt, vi behöver kunskap om barns språkutveckling, kunskap om texter och läroplan kunskap om inlärningsstrategier som gynnar barns lärande. Kanske är det inte den typ av kunskap som blir viktig, men med kunskap kan vi dra nytta av vad som händer här och nu.

Vi kan arbeta med hela ämnet, som jag tror att vi behöver utveckla för att lyckas ge barnen de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande, utifrån läroplanens intentioner. När rapporten blir offentlig börjar samhällsdebatten, ämnet uppmärksammas, något börjar på många förskolor. Vi börjar tänka och vill delta i utvecklingen.

Vi vill ofta utvecklas och bli bättre. Men alltför ofta vill vi ha snabba lösningar. Det finns ofta företag och människor som vill tjäna pengar och använda vår önskan att utveckla arbetssätt och innehåll.