Institutioner innovationer och integration

Figur 1 visar den franska ockupationens geografiska dimension och dess längd. Figur 1 institutionernas inkludering mäts med hjälp av ett index, inklusive fyra stora reformer som genomfördes av fransmännen för att minska kraften hos lokala tyska eliter, inklusive upplösning av Guilder, införandet av den franska koden, avskaffandet av fästningen och Jordbruksreformerna av Acemoglu et al.

Dessa reformer har skapat mer lika villkor när det gäller ekonomiska möjligheter genom att minska inträdeshinder och minska snedvridningar på arbets-och produktmarknaderna. Figur 2 visar regionala skillnader i institutionernas inkludering baserat på institutionsindex, som mäter antalet år som de ovannämnda institutionella reformerna har genomförts i varje tyskt distrikt.

Kartan visar att institutionsindex i Rheinland, i regionen med den längsta perioden av fransk ockupation, har de högsta värdena på grund av det tidiga genomförandet av reformen. Figur 2 Vi kontrollerar om platser med mer inkluderande institutioner, på grund av den franska ockupationen, därefter skapar högre patent per capita per capita, som vi använder som vår huvudsakliga proxy för innovation.

Figur 3 visar den rumsliga fördelningen av patentaktiviteten. Figur 3 viktigt för vår studie, motiven bakom franska ockupationer var militära och geostrategiska, inte ekonomiska. Napoleon ville utöka de franska gränserna för att skapa en territoriell buffert mellan Frankrike och dess rivaler, Österrike-Ungern och Preussen. Detta innebär att fransmännen inte bara har beslutat att ockupera de tyska regionerna med den högsta potentialen för framtida innovation.

Detta argument betonas av det faktum att Preussen efter Frankrikes nederlag ville annektera Konungariket Sachsen, som vid den tiden ansågs vara en av de mest välmående tyska regionerna med hög ekonomisk tillväxtpotential. Storbritannien och Österrike-Ungern ville emellertid inte ge ett sådant ekonomiskt kraftverk Preussen.

Det beslutades därför att Preussen skulle acceptera annekteringen av Rheinland och Westfalen. Dessa regioner ansågs av tidens härskare vara ekonomiskt mindre lovande, men de införde inkluderande institutioner tidigt på grund av den franska ockupationen.

Innovationspolitik är alla de politikområden som påverkar inno-vationsprocesser, till exempel forskningspolitik, utbildnings-politik, regionalpolitik, försvarspolitik, innovationsupphand-ling.

Vi visar att i distrikt med mer inkluderande institutioner, på grund av den franska ockupationen, fanns det betydligt fler patent per capita runt storleken på de förväntade effekterna avsevärt. I grundspecifikationen finner vi att länen med den längsta perioden av fransk ockupation, som introducerade de bästa institutionerna tidigare, hade mer än dubbelt så många patent per capita som de obebodda länen med fler utvinningsinstitutioner.

För att säkerställa att resultaten inte är relaterade till det faktum att de ockuperade regionerna var även om de av en slump hade störst potential för innovation, använder vi granulariteten i våra monteringsdata för att redogöra för potentiella alternativa förklaringar. Det är viktigt att notera att resultaten inte beror på skillnader i lokal ekonomisk utveckling. Vi kontrollerar också om det franska yrket har främjat innovation genom andra kanaler än institutioner, inklusive kultur och kunskapsöverföring, handel och marknadsintegration, närvaron av intellektuella eliter, inkomstskillnad, tillgång till finansiering eller skillnader i patentlagar.

Men även efter att ha kontrollerat ett stort antal potentiellt blandade effekter framträder en bild där inkluderande institutioner spelar en central roll för att främja innovation. Eftersom vår analys är beroende av patent för att mäta innovation, kan det finnas ett problem att bättre institutioner kan ha lett till en ökning av patentering, även om det inte fanns några förändringar i innovationsnivån.

Detta kan hända eftersom domstolarna på platser med bättre institutioner kan ha arbetat mer effektivt och gjort det rättsliga skyddet mer effektivt. N st xnxr f xnxr antalet svar i respektiv grupp. K xnlla: Statistiska Centralbyr xn, innovationer så länge Arbetar Monga är arrangören av Med. Man satsar Rc att st Xnrka ledarskapet och medarbetarnas kompetens. Betydligt färre offentliga Organisationer Uppger Att De initierar Eller Deltar i Fou-Arbete och de mycket sällan efterfrågar nya produkter erler teve tjänster genom inköp från marknaden.

Samtidigt ökar majoriteten av arbetet med att arbeta med att arbeta tillsammans med intercerat minst en Innovation inom det Senaste arbetet.

Schön använder i första hand begreppen, ”institutioner”, ”innovation” och ”integration” för att svara på denna fråga och vi ska tillsammans med andra begrepp reda ut vad de betyder och hur de kan tillämpas.

Verksamheter-region och statliga myndigheter ligger n xnxgot h xnxgre avseended inventucerade av innovationer J xnxmf xnxrt med kommunal verksamhet. P XNXX fr XNXX om Innovationens nyhetsslag Svarade Drygt50 Procent av innovationerna var edelisk eller v XNXX lika swadant som till XNXX av andra. Nästan 30 procent hävdar att deras innovationer hade ett högt nyhetselement och inte tillämpades av andra.

Diagram: På arbetsplatser som har infört minst en innovation visar diagrammet andelen jobb i kommuner, regioner och myndigheter som sa att de hade infört minst en innovation beroende på antalet svarande i varje grupp. Källa: Sveriges statistik, begränsat samarbete. Att utveckla nya lösningar kräver ofta delning med andra deltagare för att få ny kunskap, experthjälp eller andra viktiga perspektiv.

När arbetsplatserna i stat, region och kommun frågades om deras samarbete med andra märkte de en relativt stor skillnad mellan de olika typerna av organisation. Här verkar det som om statliga myndigheter är mer benägna att samarbeta med andra än regioner och kommuner. Även med den utbildning du samarbetar med verkar det som om myndigheterna har mer samarbete med universitet och högskolor, forskningsinstitut och företag än regioner och kommuner.

Diagram: Jobb som samarbetade med andra jobb eller aktörer, diagrammet visar andelen jobb som sa att de samarbetade med andra aktörer för att utveckla innovationer. Fakta om innovationer i offentliga sektorns undersökningar. Granskningen genomfördes under våren och skickades ut till chefer och innovationsansvariga i alla myndigheter och alla kommuner och regioner i landet. Undersökningen ställde frågor om strategi, drivkrafter och förutsättningar för innovation.

Svarsfrekvensen var 72 procent. Parallellt skickades en undersökning för att välja mellan cirka 5 jobb inom offentlig verksamhet.